Nordiska sprÄk, avancerad nivÄVÄrterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Denna uppsats handlar om ordboksanvÀndning hos tidiga sprÄkinlÀrare och inlÀrare pÄ nÄgot mer avancerad nivÄ i svenska som andrasprÄk. Syftet med arbetet Àr att fÄ insikt om vilken ordbok elever vÀljer att anvÀnda och varför, samt undersöka lÀrarnas instÀllning till elevernas val av ordböcker och ordboksanvÀndning. Tidigare forskning om ordinlÀrning och ordboksanvÀndning samt en redogörelse för svenska ordböcker presenteras. Vidare redogörs Àven för tidigare gjorda undersökningar om ordboksanvÀndning. Undersökningsmetoden bestÄr av intervjuer med 12 sprÄkinlÀrare och tvÄ pedagoger med frÄgor som gÀller deras ordboksanvÀndning och lÀrarnas instÀllning till ordboksanvÀndning.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

I denna undersökning studeras hur den svenska, ensprÄkiga lexikografinutnyttjar de möjligheter som följer med att ordböcker publiceras pÄInternet. Nationalencyklopedins ordbok, som Àr en stor, svensk nutidsordbokpÄ nÀtet, undersöks ur tvÄ perspektiv, dels det lexikografiska,vars tyngdpunkt ligger pÄ hur vÀl ordboken Àr anpassad till det nyamediets förutsÀttningar, dels anvÀndarperspektivet, som fokuserar pÄ hurden befintliga nÀtordboken fungerar som sprÄkverktyg för anvÀndaren.Av undersökningen framgÄr att den undersökta svenska nÀtordbokenskulle ha kunnat anvÀndaranpassas bÀttre i övergÄngen frÄn pappersordboktill nÀtordbok. Framför allt handlar det om att ordboken inteutnyttjar mediets möjligheter fullt ut och heller inte har anpassats efterde nya förutsÀttningar som nÀtpubliceringen innebÀr. Det finns klarabrister i tillgÀnglighet till lÀsanvisningar och instruktioner, och ÀvenhÀnvisningar i form av lÀnkar skulle kunna anvÀndas i högre grad.BetrÀffande sökhjÀlp Àr servicen till anvÀndaren bÀttre, men jÀmförelsermed den danska nÀtordboken Den Danske Ordbog avslöjar att det Àven idetta avseende finns alternativa lösningar som kan förenklainformationssökningen ytterligare.Slutsatsen blir att den svenska nÀtordboken inte helt har hunnitanpassa sig till den nya tekniken, men att utvecklingen sannolikt gÄr motökade tekniska kunskaper hos anvÀndarna och större fokus pÄanvÀndarvÀnlighet hos nÀtordböckerna..

Denna uppsats handlar om ordboksbeteende och ordboksanvÀndning hosavancerade inlÀrare av svenska som frÀmmande sprÄk och andrasprÄk.Arbetets syfte Àr att fÄ ökad insikt om hur avancerade inlÀrare vÀljer,anvÀnder och upplever ordböcker som hjÀlpmedel och redskap i sinastudier, och i fall ordboksaktiviteter upplevs pÄverka deras ordinlÀrning.I en teoretisk bakgrund redogörs för tidigare forskning inom omrÄdet,med fokus pÄ redogörelser av olika typer av ordböcker, samt tidigareundersökningar om ordboksanvÀndning bÄde inom svenskt och andrasprÄkomrÄden. Som undersökningsmetod anvÀnds intervjuer med totaltfem avancerade inlÀrare av svenska. FrÄgorna som stÀlls till informanternahandlar till stor del om deras erfarenheter, uppfattning och syn pÄordböcker som hjÀlpmedel samt den egna ordboksanvÀndningen.Resultatet visar att de flesta av informanterna anser det bÀst att anvÀndaensprÄkiga svenska ordböcker, och att de sjÀlva dagligen anvÀnder eneller flera sÄdana. Vid val av en ordbok beaktas flera olika faktorer, somanvÀndarvÀnligheten, priset och lÀrarrekommendationen. Majoriteten Àrnöjda med sina val av ordböcker och ordböckerna anvÀnds bÄde vidlÀsning och skrivning, och den vanligaste orsaken till anvÀndning Àr föratt ta reda pÄ den korrekta anvÀndningen av ett ord.

Dagligen anvÀnder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller pÄannat sÀtt uppmÀrksamma nÄgot. Genom den metaforiska anvÀndningenförklaras det svÄrgripbara och abstrakta genom att pÄvisa en likhet meddet vÀlbekanta och konkreta. DÄ mÀnniskan i alla tider levt nÀra djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara mÀnniskansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som Àr kopplade till mÀnskligtutseende eller beteende.

Denna uppsats undersöker den svenska populÀrhistoriska utgivningen Ären 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrÄn variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar pÄ en pÄtaglig konformism i utgivningen dÀr de olika förlagen i stor utstrÀckning efterliknar varandra i sina respektive val att frÀmst behandla kulturhistoria, militÀrhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster Àr att utgivningen frÀmst uppehÄller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populÀrhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.

Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

The Swedish School Board reported in 2007 that students with a foreign background to a larger extent than Swedish students leave school without grades in one or more subjects in the ninth grade. The report also reveals that during the year 2007/2008 17 percent of elementary school pupils had the right to home language instruction. Students with an other mother tongue than Swedish are considered a separate group that doesn?t perform as well in school.My study investigates how eleven Arabic-speaking ninth-graders at age 15-16 perceive the importance of their mother tongue for learning and identity development. To this purpose I have conducted semi-structured interviews ? one comprising six students in group and five individual ? in a school in one of the suburbs of Stockholms.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Sammanfattningen Àr skriven pÄ lÀttlÀst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstasprÄk Àn svenska. Denna mÄlgrupp kallar jag för ?andrasprÄkslÀsare?. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andrasprÄkslÀsare och om andrasprÄkslÀsare vÀljer lÀttlÀsta texter.